På cavatillverkning

Tog bussen söderut från Barcelona till cavans hemstad där både Freixenet och Codorníu har sina tillverkningar. I vårt fall besökte vi Codorníu, som har en k-märkt anläggning, eftersom den är ritad av Gaudís modernistfrände Puig de Catafalch. Ingångsbyggnaden liknar en kyrka både på in- och utsida, medan den gamla fabriken har en otroligt schysst toppig profil. Den är numera mest museum.
Druvorna kommer in från de närbelägna fälten från mitten av augusti till oktober nån gång. De besiktigas och befinns värdiga eller ej (Kanske Freixenet vill köpa dem i stället, skojar vår värd om undermåliga leveranser). Traditionellt är det ju druvorna xarel-lo, macabeo (viura) och parellada som används. Men här i Katalonien odlas även chardonnay som ingår i Codorníus cuvéer, liksom pinot noir som finns i rosévarianten.
Druvmusten samlas i ståltankar, varje druvsort för sig. Blandningen, assemblaget, sker enligt bestämda proportioner, vilket beror på om det ska bli en Anna de C, eller en Reserva de Raventos till exempel. När det väl har blivit ett vin av musten sker en första försegling i flaskor som, också beroende på, lagras här i 12 månader eller mer. Det är nu det blir bubblor i vinet. Vi åker biltåg genom kilometerlånga gångar där flaskorna förvaras. Slutförvaringen sker med flaskorna gradvis välta tills de blir helt uppochnervända för att fällningen ska samlas i halsen.
Degorgeringen (avskiljningen) sker på numer på modernt sätt genom att halsen på flaskan fryses ner i en speciell vätska, vilket gör att fällningsproppen "ploppar" ut ur halsen på flaskan, innan man fyller på med liqueur de tirage (vin och socker i bestämda mängder beroende på vad det ska bli för sötma på slutprodukten).