söndag, februari 13, 2011

Man repar sig...


...från det mesta. Efter trebetygsdebaclet var jag i torsdags på en mycket trevlig middag på Atmosfär i Malmö. Vi började med skumpa från Diebolt-Vallois, torr och fin, och fortsatte med denna till tre franska ostron som inledning.

Sedan vidtog pata negra-skinka snyggt fatpresenterad i lövtunna skivor ackompanjerad av modern rioja från Roda. Vi fortsatte med gåslever där klassikern sauternes ersattes av en Beerenauslese från Domäne Wachau i Österrike. Det gick alldeles utmärkt!

Fisk var en stenbitsbit serverad med skummig soppa och förlorat ägg. Till detta drack vi en albariño som var ofiltrerad, vilket gav den ett lite skumt utseende, men det var inget fel på den, även om den inte var kvällens höjdare.

Dovhjort med puylinser sedan, med en alldeles lysande Gigondas! Kanon! Sedan tre blandade ostar och två viner: mer rioja, och en port från Quinta do Crasto.

Sist en brylé med hallonsorbet och mer österrikisk BA. En helkväll alltså. Atmosfär på Fersens väg i Malmö är för övrigt renoverat inuti och konceptet med mellanstora rätter fungerar utmärkt.

söndag, februari 06, 2011

Trebetygsprov i Stockholm

Vilket fiasko! Här har man trott att man har förberett sig hyfsat väl med kurs och repetition av alla Munskänkarnas välkända nummer, framför allt från gamla världen förstås, det är ju tyvärr mina egna preferenser som styr det. Sen är provet de facto så förbaskat svårt så att jag, även om jag hade temporärt överpresterat (vilket jag i sig inte gjorde) ändå inte haft skuggan av en chans.

Första vinet i första vita druvflighten visade sig vara en torrontes. Parfymen kände jag, men eftersom druvan ändå inte riktigt finns på min referenskarta så var tonen satt, jag kunde inte komma närmare än att gissa på en bättre Gewürztraminer. Från där var det bara nedåt. Chardonnay var det enda jag lyckades med i första flighten. Viognier i platta Clay Stationutförandet var för anonym, och Grüner Veltliner är bara inte lätt, jag gissade på albariño. Skrapade ihop 4 pinnar.

Andra flighten var en mardröm. Den började med en portugis, en vinho verde som jag misstog för just Grüner Veltliner (i konsekvens med flight 1). Fortsatte med en grymt ekad Pessac-Léognan, en svår rökig pfalzriesling med anonym syra och sedan paradnumret, en äppelciderdoftande, boken sak som visade sig vara Vouvray Vieilles Vignes, helt okänt på referenskartan det också...Även här skrapade jag väl ihop 4 poäng, mest på årtal.

Över till det röda vinet: Druvflighten ("den lätta") började med en pinotage där jag missade sydafrikasunket och kammade noll. Sedan satte jag en tempranillo från Ribera, och hade halvrätt på en sangiovese. Fick även halvrätt för den avslutande mourvèdren. Åtta poäng i detta var väl en liten ljusning.

Men sen: Missade en portugis, vilket jag inte skäms för, och hamnade i rätt land men inte rätt region med beaujolais, halvkass men tillhör såna missar man gör. Sen var jag för smart för mig själv och bara halvgissade bordeaux, eftersom den liknade en Meerlust Rubicon jag nyligen testat, till sist hamnade jag i Priorato trots en avslutande anteckning som sa : "Det kan vara shiraz!!!" Vilket det givetvis var. Katastrofala fem poäng i flighten. Här hade jag nu tappat allt mod tyvärr.

Att det som vanligt gick lite bättre med det söta var föga trösterikt. Klarade Muscat de Beaumes de Venise, halvklarade sherry, och mixade till slut en Rutherglen med en Moscatel de Setubal. Typ 9,5 poäng i flighten.

Allt som allt cirkus 30 poäng och cirkus 23 under godkänt. Verkar inte vara särskilt troligt att man ska ta sig upp på nivån som krävs, eller? Just nu känns det som rätt omöjligt. Frågan är om detta verkligen är rätt nivå, på prov som dessutom bara ges vartannat år. Tveksamt. Jag hade betydligt färre poäng denna gång än för två år sedan när jag var en MYCKET mer oerfaren vinprovare som aldrig gått trebetygskursen, då hade jag 43,5...