Bordeauxhead revisited

...Du kan väl din Evelyn Waugh...?

Jamen, det glömde jag ju säga, det var Bordeauxfestival i Malmö i helgen. Och det var värt lite köande för att komma in. Började med att pröva Les Pagodes de Cos från 2000, fast den ska nog ligga lite till. Lagrange från 2000 kallas monster och det fyller verkligen näsan, men blir också helsikes mycket bättre längre fram...

Min senaste Angludet från 2004 var full av tanniner, men klart drickbar redan. Phélan-Seguren likaså. Men för att få saker som var riktigt njutbara redan nu var jag tvungen att ge mig på 2003:orna. Couhins-Lurton, jajamän. Eller de merlotbaserade, såsom Vray Croix de Gay från 2000, jordig och fin, köttig och en fin upplevelse. Men de allra bästa var nog ändå La Mondotte från 2003-4, tre utropstecken, kanske för avrundad för fanatikerna men god även utan kött i munnen, liksom Gruaud-Larose från 2000, klart kannuuun.

Och kanske allra bäst var lunchbuffén som bland annat hade otroligt schyssta ostar från Möllan!