onsdag, april 07, 2010

The Pinot Race

Det är givetvis inte lätt att göra pinot noir i klass med Bourgognes bästa, men det ska inte hindra en från att försöka...

I dagens läge, vilka är då de stotra utmanarna till de kanske ädlaste och egensinnigaste vinerna som överhuvud taget görs? Låt oss börja i Europa...I tyska Ahr finns det mycket höga ambitioner att åstadkomma något spännande med druvan som i Tyskland vanligtvis kallas Spätburgunder. Senast på Systembolaget har Ahr representerats av en mycket framstående producent: Meyer-Näkel.

Jag har provat både Blauschiefer Pinot Noir 2007 (266:-) och Blauschiefer Spätburgunder 2008 (199:-), och jag tycker att båda är helt fantastiskt goda. Friska, smårökiga, fin struktur och ett suveränt hantverk.

I Nya Zeeland är Central Otago på Sydön det måhända främsta "pajnot nojr"-distriktet. Felton Road är ju en berömd producent med uppdrivna priser, men det är sannerligen värt att konstatera att Livets Goda i sitt senaste nummer testar Felton Roads pinot mot en uppstickare som jag själv haft tillfälle att prova det senaste året vid ett antal tillfällen: The Wooing Trees "Beetlejuice" som kostat 199 spänn. Låt er inte luras av den till synes poppiga etiketten. Beetlejuice är högklassig NZ-pinot, lite varmare i tonerna ärn Bourgogen och Ahrviner givetvis, men alls inte överdriven utan ändå i klassisk framtoning.

En trevlig PN från Australien är Rochford Latitude Macedon Ranges Pinot Noir 2008 (nr 95928)till det facila priset 115:-. För detta fås från Bourgogne inte mycket att hurra för. Som någon uttryckte det nyligen: "det finns inga fyndviner från Bourgogne", utan där får man vackert betala för kvalitet. Men i Australien gives budgetpinot som ger en fin upplevelse om än inte högklassig.

Ett område jag inte fått kläm på ordentligt är Oregon i USA. Där har man sedan länge sysslat med att försöka göra konkurrenskraftig PN, och klimatet/kylan ska man ha. Prova gärna Kings Ridge Oregon Pinot Noir 2007 (nr 16502) för 149 spänn. Intressant, men inte i klass med de tidigare nämnda...

PS. Tog fram en Chateau Cantemerle från utmärkta årgången 2000 till lammsteken i måndags. Det är för jäkligt att man ska behöva vänta tio år eller mer på att strama viner från Bordeaux ska uppvisa lite charm. Men visst är det värt det ibland.

Inga kommentarer: