Stjärnkrogen TRIO ligger ju i de lokaler där Trappaner plägade husera. Häromdagen blev jag bjuden dit, och det var självklart med nyfikenhet jag ankom.
Vi började med champagne: Pascal Doqué NV, oerhört trevlig, inget jag provat förr. Amuse-bouchen var en El bulli-inspirerad blandning med med pulver, pilgrimsmussla och jagvetintevad. Torskskinnschips vackert arrangerade på fiskskelettet. Kanongoda små bröd av surdeg med importerat smör...
Det började med makrill som var både rimmad och halstrad, prydd med blommor, rabarber, ostron och alger. Till detta en alsaceriesling, GC Pfersigberg av Paul Ginglinger. Fisken var kort och gott sublim, vinet bra.
Sedan kom en härlig veggie: Blomkål och knusprig strandvial, snyggt behandlad med trädgårdsmardrömmen kirskål bland annat i tillbehören. Mer champagne därtill: Entre Ciel et Terre från 1999. Made by Francoise Bedel. Tror detta var en blanc des blancs, skön kontrast mot den inledande.
Mer pulver: Havskräftor serverades med benmärgspulver, som tydligen åstadkoms genom att man blandar ner en torr blandning i den flytande benmärgen som sätter smak. Varm vildnyponsås till detta. Och ett ovanligt vin: Carignan blanc, ett vin de pays de Gard av Sylvain Boutée. Inget stort vin men kul att prova och inget man får varje dag. Havskräftorna var fantastiskt mjälla, och stora!!!
Kött så, kalv från Sunnantorp med rödbeta, bränd lök och raps. Vinet till detta var nog kvällens främsta. Doftmässigt bland de vackraste unga bourgogner jag upplevt. En 2006 Gevrey Chambertin, Vieilles Vignes, från Domain Bachelet. Hade den bara fått ytterligare ett par år på nacken så hade nog smaken varit ett par klasser högre också. Men gott så. Kalven var fint behandlad.
Vi stack emellan med ost och honung, ackompanjerad av ett vin de paille från Jura som jag inte minns namnet på. Osten var härlig, full av smak.
Efterrätten var havtornssorbet på hasselnöt och bryntsmörbotten, med harsyra därtill. Experimentellt, höga syror som matchade 2003 Nobless, från Loires Domaine de Sablonnettes. Älskar dessa viners syra i det söta.
Sammantaget en superkväll...något att minnas!
söndag, juni 14, 2009
torsdag, juni 11, 2009
Spanien...en halvblind provning
Trots att ni inte får några omdömen kan kanske nedanstående vinförteckning, konsumerad i maj, vara av intresse:
Halvblind provning Spanien, 14 maj 2009
Aperitif, vitt vin:
Catalunya: Raïmat Abadia Blancs des Blancs 69:-
Från Raimat i Costers del Segre, Katalonien, kommer denna intressanta blandning där den traditionellt galiciska druvan i ropet, albariño, blandats med chardonnay och sauvignon blanc till en frisk, ungdomlig mix.
Rueda: Marqués de Riscal (Verdejo) 69:-
Den lite svårhanterade druvan verdejo har sedan man hittat metoder att behandla den, nattlig skörd, skydd av livsmedelsgas under hanteringen för att undvika oxidation, blivit Ruedas kännetecken. Marqués de Riscal var förmodligen först med att göra detta friska aromatiska vin som kan innehålla även druvan viura som finns framför allt i vit rioja.
Röda:
Ribera del Duero: El Pedrosal 84:-
Ribera del Duero, Vega Sicilias hemvist, har blivit något av ett Tempranillovinets Mekka sedan Alejandro Fernandez (Pesquera m fl), Peter Sisseck (Pingus) och flera andra visat att området klart och tydligt kan konkurrera med Rioja. Detta vin visar vilken kvalitet området kan visa upp även för sina ”enklare” viner. Enligt Systemet: Fruktig, kryddig, något bränd smak med fatkaraktär, inslag av slånbär, rotfrukter, gräs och vanilj.
Rioja traditionell: Marqués de Murrieta Ygay Reserva 129:-
Marqués de Murrieta tillhör urgardet som på 1860-talet började framställa vin i Rioja enligt bordeauxmetoder, med lagring på 225-liters ekfat ,”barriquer”, vilket av de flesta i området ansågs vara ett för dyrt och omständligt sätt att hantera vinet. Men framgångarna för denne markis och även de Riscal som nog var allra först bevisade att de hade fel. Ygay framställs enligt denna metod, och Reserva anger att vinet lagrats i åtminstone tre år, varav minst ett på ekfat. Enligt Systemet: Balanserad, utvecklad, kryddig smak med fatkaraktär, inslag av dill, torkade fikon, plommon, muskot och mörk choklad.
Rioja modern: Marqués de Càceres Crianza 89:-
En motreaktion i modernare tid mot den traditionella långa ekfatslagringen (som har effekten att frukt och friskhet tenderar att blekna bort över tid) är den ”nya” riojastilen, där Marqués de Càceres varit en av de främsta företrädarna. Här ska frukten vara tydlig och med yngre framtoning, men ändå fortfarande RIOJA. Enligt Systemet: Kryddig, aningen kärv smak med inslag av fat, torkad frukt och lakrits.
Bierzo: Pittacum 118:-
Ett vin på modet ordentligt. Bierzo har kommit mer och mer sedan släktingar till Alvaro Palacios, den klarast lysande stjärnan i Priorato, bestämt sig för att visa vad Bierzos lokala blå druva Mencia egentligen går för. Enligt Systemet: mycket fruktig, nyanserad doft med rostad fatkaraktär, inslag av mörka körsbär, viol, kaffe, plommon och nougat.
Priorato: Solanes 169:-
Ett annat område som låtit tala om sig på sistone är DOC Priorato i Katalonien, vars röda viner rönt internationella framgångar. Vingårdarna ligger på terrasser längs branta sluttningar, på höjder upp till 700 meter över havet, där huvudsakligen garnacha och cariñena odlas, med vissa inslag av syrah och cabernet sauvignon. Vinerna är koncentrerat fruktiga och strama, och kräver ofta lång buteljlagring innan de kommer till sin rätt. Enligt Systemet: Smakrikt, kryddigt, fruktigt vin med fatkaraktär, inslag av plommon, björnbär, tobak, timjan och mörk choklad.
Jumilla: Vedré 99:-
Jumilla ligger längre söderut i Spanien och var ett område som tidigare mest gjorde enklare bulkviner. Efter det att området mycket sent (på 1980-talet) drabbats av vinlusen, gjordes ett allvarligt försök att höja kvaliteten, inriktat i huvudsak på områdets röda druva framför andra, monastrell, som kallas mourvèdre i Frankrike. Resultatet är lyckat, och den kände amerikanske kritikern Robert Parker som gillar kraftfulla viner har gett flera av jumillavinerna 90 poäng eller mer. Vedré innehåller förutom monastrell även syrah och tempranillo. Enligt Systemet: Nyanserat, fruktigt vin med fatkaraktär, inslag av russin, viol, fikon, läder, kryddor och mjölkchoklad.
Halvblind provning Spanien, 14 maj 2009
Aperitif, vitt vin:
Catalunya: Raïmat Abadia Blancs des Blancs 69:-
Från Raimat i Costers del Segre, Katalonien, kommer denna intressanta blandning där den traditionellt galiciska druvan i ropet, albariño, blandats med chardonnay och sauvignon blanc till en frisk, ungdomlig mix.
Rueda: Marqués de Riscal (Verdejo) 69:-
Den lite svårhanterade druvan verdejo har sedan man hittat metoder att behandla den, nattlig skörd, skydd av livsmedelsgas under hanteringen för att undvika oxidation, blivit Ruedas kännetecken. Marqués de Riscal var förmodligen först med att göra detta friska aromatiska vin som kan innehålla även druvan viura som finns framför allt i vit rioja.
Röda:
Ribera del Duero: El Pedrosal 84:-
Ribera del Duero, Vega Sicilias hemvist, har blivit något av ett Tempranillovinets Mekka sedan Alejandro Fernandez (Pesquera m fl), Peter Sisseck (Pingus) och flera andra visat att området klart och tydligt kan konkurrera med Rioja. Detta vin visar vilken kvalitet området kan visa upp även för sina ”enklare” viner. Enligt Systemet: Fruktig, kryddig, något bränd smak med fatkaraktär, inslag av slånbär, rotfrukter, gräs och vanilj.
Rioja traditionell: Marqués de Murrieta Ygay Reserva 129:-
Marqués de Murrieta tillhör urgardet som på 1860-talet började framställa vin i Rioja enligt bordeauxmetoder, med lagring på 225-liters ekfat ,”barriquer”, vilket av de flesta i området ansågs vara ett för dyrt och omständligt sätt att hantera vinet. Men framgångarna för denne markis och även de Riscal som nog var allra först bevisade att de hade fel. Ygay framställs enligt denna metod, och Reserva anger att vinet lagrats i åtminstone tre år, varav minst ett på ekfat. Enligt Systemet: Balanserad, utvecklad, kryddig smak med fatkaraktär, inslag av dill, torkade fikon, plommon, muskot och mörk choklad.
Rioja modern: Marqués de Càceres Crianza 89:-
En motreaktion i modernare tid mot den traditionella långa ekfatslagringen (som har effekten att frukt och friskhet tenderar att blekna bort över tid) är den ”nya” riojastilen, där Marqués de Càceres varit en av de främsta företrädarna. Här ska frukten vara tydlig och med yngre framtoning, men ändå fortfarande RIOJA. Enligt Systemet: Kryddig, aningen kärv smak med inslag av fat, torkad frukt och lakrits.
Bierzo: Pittacum 118:-
Ett vin på modet ordentligt. Bierzo har kommit mer och mer sedan släktingar till Alvaro Palacios, den klarast lysande stjärnan i Priorato, bestämt sig för att visa vad Bierzos lokala blå druva Mencia egentligen går för. Enligt Systemet: mycket fruktig, nyanserad doft med rostad fatkaraktär, inslag av mörka körsbär, viol, kaffe, plommon och nougat.
Priorato: Solanes 169:-
Ett annat område som låtit tala om sig på sistone är DOC Priorato i Katalonien, vars röda viner rönt internationella framgångar. Vingårdarna ligger på terrasser längs branta sluttningar, på höjder upp till 700 meter över havet, där huvudsakligen garnacha och cariñena odlas, med vissa inslag av syrah och cabernet sauvignon. Vinerna är koncentrerat fruktiga och strama, och kräver ofta lång buteljlagring innan de kommer till sin rätt. Enligt Systemet: Smakrikt, kryddigt, fruktigt vin med fatkaraktär, inslag av plommon, björnbär, tobak, timjan och mörk choklad.
Jumilla: Vedré 99:-
Jumilla ligger längre söderut i Spanien och var ett område som tidigare mest gjorde enklare bulkviner. Efter det att området mycket sent (på 1980-talet) drabbats av vinlusen, gjordes ett allvarligt försök att höja kvaliteten, inriktat i huvudsak på områdets röda druva framför andra, monastrell, som kallas mourvèdre i Frankrike. Resultatet är lyckat, och den kände amerikanske kritikern Robert Parker som gillar kraftfulla viner har gett flera av jumillavinerna 90 poäng eller mer. Vedré innehåller förutom monastrell även syrah och tempranillo. Enligt Systemet: Nyanserat, fruktigt vin med fatkaraktär, inslag av russin, viol, fikon, läder, kryddor och mjölkchoklad.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)