torsdag, februari 01, 2007
Ny månad, nytt släpp
Tierra Oscura, Cabernet Franc från Chile
Boa Terra
Tierras de Luna
Så får vi se vad det smakar....
torsdag, januari 25, 2007
Across NYC in a jiffy
Det var rätt snabba puckar känns det som, både fredagen och söndagen var bara korta "orienteringsstuder om staden", medan jag kunde utnyttja lördagen bättre. Det som slog mig mest var att jag hade en överdriven bild av att stan skulle kännas STOR, mest beroende på alla imponerande byggnader man sett på bild. Men i själva verket är det ju en mycket promenadvänlig stad, på många ställen påminnande om Stockholm med vattnet osv. Restauranger osv. finns det givetvis allt möjligt att välja på för flanören, från mindre, mysiga ställen som italienska Tina's Bar i SoHo där jag satt en stund till den mer busy restaurangen Bar Americain, stajlat och med klar cityfeeling.
På fredagen var det mest Broadway, Times Square och lite 5th Avenue, ett glas vin på baren Fives på hotellet Peninsula. Efter häftigt fatty omelettfrukost började lördagen på Ground Zero, där man den här dagen faktiskt började återuppbygga Freedom Tower, den stora byggnad som ska ersätta WTC-skraporna. Dit förresten via tunnelbana från Times Squareområdet. Tunnelbanan kändes lite skräpig och inte helkul.
Ground Zero hade en hel del säljare runt omkring och givetvis en minnesutställning med alla namn och en del bilder. Fortsatte ner till Battery Park för att se på Frihetsgudinnan på håll, och de långa köerna till båtarna. Vädret hyfsat, så det var skönt att gå efter vattnet till Southport vid Brooklyn Bridge. Vek av inåt mot Chinatown, kikade i några affärer på vägen, fortsatte mot Little Italy. Båda områdena verkligen influerade av sin befolkning/ursprung, kinesiska bokstäver och rödvitgröna brandposter/massa restauranger. I SoHo med boutiquer etc. var det dags för lite antipasti hos förutnämnda Tina. Hål i väggen men fräckt och med signerat Leo Di Caprioporträtt på väggen.
En liten bit av Greenwich Village till sist. Mest Christopher Street där det öppnat en skandinavisk designaffär som heter Hus. Förstår att det kan appellera till trendiga amerikaner.
Middag på fiskrestaurang, och bara Central Park och några små inköp på söndagen. Men parken är helt klart en av de bästa jag varit i. Klart mer skön stadsparkskänsla än Londons Hyde Park, som jag ändå gillar högt.
tisdag, januari 23, 2007
Dagen då inget hände
- Det är blixthalka ute efter att ha varit typ 10 grader hela vintern.
- Min syster gjorde ett kanonjobb med att producera Guldbaggegalan igår, vilket jag messade och talade om för henne varpå jag via henne fick en personlig hälsning av Cecilia Frode som är min idol
- Min kompis Christer som jag inte hört av på jättelänge (om man räknar bort julkort) mailade efter att ha sökt min adress på webben och gav mig Östersundsrekommendationer på Hello Saferide, Autisterna och Vapnet.
- Vi hade ett möte på jobbet om Klimatet vilket jag efterlyst sedan jag började.
- Vi håller på att repa in Razorlights "America" med bandet.
- Börsen går helt OK.
- Jag har 70 schyssta vinflaskor i skåpet.
- Bofors har spottat upp sig i Allsvenskan.
- Huvudsaken e' la att en e' fresk.
måndag, januari 22, 2007
Gamle Leonard
Den äldre, gärna gråhårige, ytterst levnadserfarne diktaren/sångaren/affärsmannen som med sin visdom (och ibland pengar) strävar efter att förföra yngre, gärna vackra och livsbejakande kvinnor med många frågor i sina huvuden.
Den äldre romantikern uppvaktar den aktuella kvinnan, förför så småningom, främst med sin kunskap och sin erfarenhet...det är ju inte första gången...och ser i varje ny ung kvinna något UNIKT. Som tyvärr efter hand kommer att förgå. Han besvarar, till synes, hennes frågor om livet, gärna i poesi eller aforismer, men flera år senare när han för länge sedan flugit vidare till en annan blomma i raden inser hon hur tomt hans romantiserande har ekat.
En lysande dokumentär som gick på TV i förra veckan om en man och hans föräldrar avslöjade hur filmarens mor levt i en romantisk dröm uppbyggd av femtiotalets filmer och deras kvinnoroller.
Rollen ovan är samma fälla fast på manssidan. Värdiga representanter för detta otidsenliga och trista men fortfarande fullt gångbara ideal är Ulf Lundell och ett antal andra svenska och utländska författare som inte behöver nämnas här. Litterära varianter på det urgamla temat är Casanova och Don Juan. Och den främste vapendragaren av dem alla.
James Bond.
Och hela denna tankegång orsakad av att lyssna på Leonard Cohen i bilen på väg till jobbet. Som är så mycket mindre av allt musikaliskt än Cat Stevens. I mina ögon.
torsdag, januari 18, 2007
Dags att klättra ner från tornet?
Sant, eller hur?
Den kan också göra så att man blir gungig i knäna.
Men den skapar ALLTID förväntningar och festkänsla.
Så enkelt kan det vara med vin.
Köpte en Passo Doble härom dagen. Den drar ju åt Amarone, har lite passitodruvor i sig som gör att den blir lite tung och god.
måndag, januari 15, 2007
Petroleumbluffen
(pratade idag om att utsläppsrätter för individer förmodligen blir verklighet längre fram, det är ju bara ekonomisk reglering som funkar på oss dumma människor)
nej, jag talar om en liten myt i vinkretsar, nämligen den om att petroleumdoften i äldre rieslingviner skulle bero på att druvan suger åt sig gamla oljerester lagrade i skifferjord som den trivs i.
Verkar folksaga. Istället hör det ihop med själva druvans åldrande och kemi. Enligt en insatt artikel jag fick på vinkursen.
Men luktar det olja är det väl olja...så resonerar vi ofta.
onsdag, januari 10, 2007
Trettondag!
Kan inte undanhålla er vad vi satte i oss på Trettondagen:
Ansjovisrullar (smördegsbaserade). Freixenet Cava Rosato (rosé)
Tartar och carpaccio på pilgrimsmusslor. Champagne Jacques Picard.
Lättstekt oxfilé med karljohans-, svart trumpetsvamps- och mandelpotatisterrin och rucola. Chateu de Caix 1996, Cahors.
Tarte au limon/meringue. Moulin Touchais 1993.
Kaffe och grappa, alt. Scapa single malt, Orkney.
Valpolicella = Bourgogne
Kan bara hålla med.
Vacker ljusröd färg, lite av det där genomskinliga man ser i en riktigt juste Bourgogne. Men döm om min förvåning, även smak och doft gick i samma härligt lätta, samtidigt oerhärt smakrika (hallon?) och alltigenom övertygande riktning. Kanhända var jag påverkad av färgen? Tror inte det. Smakade riktigt spännande.
Köpte därför två till härom dagen, på en överdagentripp till Milano. Vad den heter? Tommasi Amarone della Valpolicella Il Sestante Vigneto "I Pianeti" 2004. Goody yum yum!
onsdag, januari 03, 2007
Besviken på Cabernet Sauvignon
Skulle nästan vilja likna det vid det där som enligt Michel Jamais INTE FINNS, nämligen halvkork.
Hu!
måndag, januari 01, 2007
Nytt år...
På nyårsfesten fick vi sydafrikanska Pecan Stream, som jag tidigare faktiskt gav bort en magnumflaska av på måfå. Det var intensivt, lite rökigt och mulligt, inte dumt alls. Men kräver lite tyngre mat, i det här fallet oxfilé.
fredag, december 29, 2006
Jul, Vin och Svea

Ja, julen är väl knappast någon vinhögtid utan öl och snaps för hela slanten. Men men. För juldagens lutfisk vankades Champagne Brut från André Clouet som var riktigt riktigt god, brödig och lång i smaken. Och till annandagens kalkon drack vi bourgogne förstås, Louis Jadot, den där för 109:-. Passabel, kanske inte minnesvärd. Som vitt svalkande gällde under julen Robertsons Chardonnay på box (jag har ju sagt att jag är i en Chardonnayperiod, försakandes fruktsyra för ädel ej alltför ekad karaktär...).
För att fira helgens slut gick jag och A. för att prova Malmös nya svenska restaurang Svea igår. Den ligger i gamla Louisianas lokaler lite bortom Lilla Torg. Miljön känns mycket bra, genuin bistro. Betjäningen uppmärksam och vinkunnig och det var rieslingtajm. Jag ville testa Egon Müller, den gamle rackaren i Mosel-Saar-Rüwer, som ju ska vara på samma nivå eller högre än Georg Breuer (the Riesling champion om du frågar mig). Men det var inte nån match. 395 spänn för flarran Scharzhof 2004...Inte i närheten av Georgs mästerverk (Estate Rüdesheim 2003) som jag köper i Köpenhamn för ca 130 danska i butik. Där kan man snacka om terroir=petroleumdoft och balans.
Och fisk- och skaldjursgrytan var god, men i likhet med vinet för söt för att passa undertecknads smaklökar. Betyget blir väl 3+ sammantaget.
onsdag, december 20, 2006
Köket och Havet
Lämna döda red snappers vid Medelhavet!!!Salt & Brygga, Rätt vid Havet...lite inflation i de nysvenska krognamnen kanske. Köket och Havet i Smyge är inrymt i f.d. Fabians Skafferi, förra namntrenden bortspolad således.
Inredningen är trevlig och nysvensk den också. Vinlistan kort men intressant, hann spåra en som jag upptäckt oerhört trivsam bekantskap, det toscanska DOC-vinet Vernaccia di San Gimignano på glas. Och så fick jag inte tillfälle att prova den. Måste dit igen...
Finfin zucchinisoppa först, med en schysst chiliolja i, därefter enda lilla plumpen i protokollet, en Red Snapper med mandelpotatis och blandad ljummen sallad. Alltså, om vi är i Sverige med utmärkta fiskar på nära håll ska man inte behöva använda långväga importerad Snapper som hinner förfrysa på vägen. Köttet var lite segt och inte så skoj, även om smaken i sig var OK. Här kommer det gamla miljösamvetet fram. Ät lokalt! (Om möjligt...)
Efterrätten var en pannacotta med passionsgele överst. Gytt! Om jag bara inte hade tvingats till lättöl... Och kavringen var värd en omväg bara den!
torsdag, december 14, 2006
Vinotek bra men dyrt
Har du testat det? Dvs. den nya flugan, vinoteket. Du köper ett kort och så kan du prova långt bättre viner än det vanliga "Husets Röda", eftersom vinautomaterna är utformade så att de sprutar ner livsmedelsgas i den halvtömda flaskan vars innehåll således håller långt längre än i den öppnade pavan hemma. Krogägaren till fromma.
Jag har provat det, på Grand i Lund, och senast igår på Torso Twisted i Malmö, en schysst formgiven restaurant med bra urval i automaterna. 300 spänn gick således snabbt som ögat åt till (man får ett par centiliter per knapptryck):
Hess Chardonnay
Zind-Humprecht Riesling
Saumur-Champigny
Col d'Orcia Brunello
Zonchera Ceretto Barolo
Chateau Tahbilk Marsanne
Och lite öl och sardellpizza däremellan. Lätt fånget lätt förgånget. Barolon var bäst. Det regnade småspik...
onsdag, december 13, 2006
Bröderna Coen?
En ny tur till USA skulle inte skada...mera Bröderna Coen...skickar in en chansning till Travelstarts NHL-tävling (http://www.travelstart.se) och får sex övernattningar på Manhattan med lite tur. Följande Majakovskijinspirerade dikt får ledsaga bidraget:
Vi ska hurra, skrika, hoppa, snurra våran käpp lätt!
– Rangers spelar hemma i Square Garden –
på vinstsemestern till Det Stora Äpplet
som plötsligt fanns (En chans! Vi tar den!)
och Atlanten blev en pöl inunder…
Lundqvist räddar! Vilket dunder!
Var vi bor? Det vete attan!
Bäste chaffis: Mot Manhattan!
måndag, december 04, 2006
Helgens röda upplevelser
Kärvt men gott, vacker doft, lite svarta körsbär...kul...
Sedan var turen kommen till Alain Brumonts Chateau Montus från 2001, 100 procent Tannat. Dessa viner ska ligga länge och jag hade märkt flaskan 2008-12 när jag köpte den för mer än två år sen. Det visade sig vara helt rätt. Ännu ungt, hade inte mjuknat tillräckligt även om det smakade utmärkt till biffen med trumpetsvamp, schalottenlök och konjakssås. Den andra flaskan får ligga ett par år till, minst!
onsdag, november 22, 2006
Spartanburg sopar med Yankees
måndag, november 20, 2006
USA och vin
I NYC har jag druckit cheap Pinot Noir från Oregon som, vilket man kanske kunde ana, gav tallkotteassociationer. Inget finlir direkt. Detta var på Bar Americain. Sedan även passabel italiensk Pinot Grigio på Peninsulas bar Fives.
Vi får väl se om vistelsen i Spartanburg, South Carolina, kan toppa detta utbud på American soil. Borde gå...
måndag, november 13, 2006
New York here I come
The Big Apple är ju mytomspunnet och det ska bli gött att få bilda sig en egen uppfattning i stället för alla filmbilder och resestories som den består av för närvarande.
Ska försöka spara ihop till en liten lista med upplevelser till jag kommer hem. Och nåt litet glas vin ska väl hinnas med.
Det var helt rätt att Fredrik Ljungberg fick Guldbollen. Killen är ett riktigt proffs i alla bemärkelser.
måndag, oktober 30, 2006
Hösten är ett gatlopp
MFF har sakta fallit sönder och alla medaljaspirationer är ett minne blott.
Vin smakar inte som det brukar utan är bara en rusdryck.
Jobbet sliter sönder en långsamt men säkert.
Kort sagt, det mesta suger.
Konstigt nog är det ändå så att när allt är som jävligast så kan det ändå vara gott med en liten kanelbulle.
onsdag, oktober 18, 2006
Mycket vin, ja, mycket vin, ja detta gjorde han....
M. Pepin vägledde oss genom vinmakandets vedermödor. Otroligt hur man kan minnas varje hagelskur varje år, men det är klart, det handlar ju om hur vädret kan äventyra ett helt års arbete så man minns väl varken man vill eller inte...
