Varför Jellyfishs första är ett riktigt bra vin

Musik och vin har saker gemensamt, det är bara att inse. Det krävs bra jord, bra klimat och en duktig odlare för att göra ett riktigt bra vin. Det krävs bra grundkompositioner, snyggt utförande och bra produktion/smak för att göra en bra skiva.

Ta Jellyfishs första alster, Bellybutton. Kompositionerna och instrumenteringen är oerhört genomtänkta, på gränsen till kliniskt sammansatta med vassa röster, grymma stämmor, helkonstiga intron och genomarbetade arr. Lite Beatles, lite Queen, lite 10 CC, lite Beach Boys, lite Supertramp(!). Mycket jobb bakom varje låt, ingen Bob Dylan-stil att vi går in i studion och river av grejorna och det blir nog bäst i första tagningen.

Man måste noggrant tänka igenom hur druvorna och ev. ekfatslagring ska samspela.

Sen var det vädret. På den första skivan fanns viljan att göra något gemensamt känns det som, ett samarbetsklimat. Varje medlem tillför sin bestämda del av helheten.

Till sist finliret, att stämma av, sätta ihop, slipa fint och göra allt perfekt. Smaka av, liksom.

Precis som ett bra vin. Doft och smak ska stämma överens.

Lyssna redan till första spåret "The man I used to be". Så hör du hur det hänger ihop.