Tierra Oscura från Chile som kom i senaste släppet borde betyda mörk jord eller liknande. Hur som helst är det cabernet franc i den, (en av mina favoritdruvor alltsedan den superba middagen på enstjärniga Ensemble i Köpenhamn för cirka ett år sedan. Sommelieren där hade en klar förkärlek för lite unga stjälkiga men intressanta viner, till exempel serverades ett rött vin från Champagne, något som egentligen bara görs särskilt varma år, det är ju inte särskilt varmt där), och för att återvända till mörk jord - den var väldans god. Inte alls så där varmblodig och uppuffad som sydamerikanerna ofta är. Utan klart europeisk i sin framtoning.
77 spänn, som hittat, jag kastade mig iväg efter 3 nya flaskor i lördags. Och eftersom jag var på bra humör så blev det lite extra i påsen. En Brunello Col d'Orcia 2000 och en chenin blanc från Nicolas Joly, den biodynamiske mästaren i Loire. Det var en överbliven flaska på Kronprinsen i Malmö som jag förbarmade mig över. Den får ligga ett par år bredvid sin Savennièreskollega i skåpet.
Till hemmamiddagen i går blev det mer cabernet franc. (Det var en mezestallrik med fylld paprika, lammrack, tzatziki, aubergineröra, klyftpotatisk och grillad paprika.) Flarran var en Bourgueil från Hervé nånting som jag fyndade i Stockholm i höstas (när jag glömde mina nyinköpta mockaboots i en taxi bara för att chauffören var en fullständig galning. Men det är en helt annan historia. Fick tillbaka dem och de är favoriter.) Bourgueilen var en riktig hit, tung och fin, lutande åt bordeaux om man ska vara ärlig, och det ska man.
I dga har vi gjort chili enligt ett riktigt recept som föreskriver
ingen lök,
ingen köttfärs
inga tomater
inga bönor
utan bara massor av kött och olika sorters chili (ancho, chipotle, piripiri etc.). Koka i två-tre timmar. Lyssna på Hank Williams.
Drick ljus öl.
Och Agavetequila som heter Aha Toro (uppe i höger hörn...)
En blir däst. Men glad.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar