Skofetischistens bekännelser

När jag var sjuk i april förra året råkade jag slösurfandes av en slump in på något som hette Herrskobloggen. Det borde jag inte ha gjort. En ny värld öppnade sig. Den hette randsydda skor. Allt eftersom jag fördjupade mig förstod jag att nördar före mig (som fastnat i detta manliga träsk) sedermera gjorde allt för att övertyga sig själva om att de i själva verket gjorde sig själva en stor ekonomisk tjänst genom att köpa skitdyra skor som man faktiskt kan reparera och som om man sköter dem kan vara sisådär en tjugo år. Eller mer.

Detta är givetvis en lögn (inte att skorna varar länge, men att man "sparar" pengar). Men en underbar sådan. Inget är så ljuvligt som lite självbedrägeri. Återkommer till detta.

När jag botaniserat vidare i den här världen förstod jag att den i allt väsentligt roterar runt ett liten del av England, närmare bestämt Northampton. Ett gammalt lädercentrum, och numera en hubb för det som återstår - en illuster samling - av prestigefyllda engelska tillverkare av randsytt. För nörden är det givetvis med stor tillfredsställelse man noterar att detta är ett urgammalt hantverk, och att det innehåller moment nog att fylla en bok, som till exempel boken "Herrskor" av Laszlo Vass, en av de erkända mästarna (ungrare) som fortfarande sysslar med bespoke, dvs. helt skräddarsydda skor. Detta är nu ett område jag håller mig borta ifrån, för där talar vi inte stora summor pengar utan astronomiska.

Hur som helst förlorade jag mig i snygga, ganska klassiska modeller av randsydda skor. (Randen är för övrigt den sinnrika läderkant som sulan är fastsydd i, och som gör det möjligt att faktiskt byta hela sulan utan större problem, dvs. helrenovera skon.) De kan delas upp i oxford (där snörningen är inbyggd i skobladet), derby, även kallad blucher (där snörningen sitter på ett par extra läderbitar, detta låter komplicerat, men är den vanligaste skomodellen, särskilt bra för den med lite högre vrister), osnörade slip-ons såsom loafers, och spännskor, som internationellt kallas monks eller monk straps.

Skornas utförande är nästa grej. Det finns givetvis helt släta skor, men även den där raka sömmen som går tvärs över tåpartiet, vilket följdriktigt kallas toe-cap. De sinnrikt mönstrade småhålen som uppträder på många modeller, och som ursprungligen var ett sätt att lufta foten men numer får anses som dekor, kallas som många av er vet för brogues. Men brogues kan ju se ut på många sätt, och ett vanligt utförande är helbrogue, eller som amerikanerna säger, wingtips. Då pratar vi inte nåt enkelt litet mönster där framme på tån elle så (halvbrogue), utan på ett som sträcker sig bakåt över skons sidor just som vingar.

Och nu själva problemet. En gentleman måste äga ett par svarta oxfordskor, gärna toe-cap. Visst. Sedan gärna ett par bruna brogues. Självklart. Men det slutar ju inte där. Är det inte nödvändigt med ett par bordeauxfärgade halvbrogues? Skulle det inte vara snyggt med ett par chukkaboots i mocka? Kan man klara sig utan ett par munkskor? Är inte det är lite ruffare lädret egentligen det rätta för vårt skandinaviska klimat? Måste man inte ha galoscher för att skydda de dyra skorna med lädersula mot väta och salt. Jomenvisst.

Detta liknar ju allt nörderi: ju mer man vet och känner till, ju mer materialiseras behoven. Som ju är "skapade" och inte finns där från början. Man vet att Gaziano and Girling är två herrar som brutit sig loss från Edward Green för att kunna göra aningen tuffare skor än de rent klassiska. Man vet att Tricker's gör de fräckaste countryutförandena. Man vet att Berluti gör små konstverk som är over the top. Man har insett att om man beställer skor från Herring's shoes i England (som för Loake, Church's och eget märke m.m.) så kan man få ett par schyssta skoblock på köpet (om man använder rabattkoden HSAB). Och att de billigaste cederblocken beställs från Bexley.

Precis som med vin, mitt andra stora nördområde, så blir detta inte billigt i slutändan. Så följ för all del inte några länkar från den här sidan. Det kan leda till fördärvet. Det var det jag ville säga. Och läs absolut inte den här kortfattade guiden till randsydda skor som rankar de olika tillverkarna.

Bild, bakre rad från vänster:
Mörkbruna boots från Carmina, brun derby från George's, mockaderby från Lottusse, chukka boots i mocka från Church's.

Främre rad från vänster:
Svarta toecap oxfords från Church's, bordeauxfärgade derby brogues från Clarke's, cherryfärgade halvbrogues från Gaziano and Girling, ljusbruna brogues från Herring's.