FLÖG ner med Norwegian, funkade bra: Hotellet hette Hesperia Metropol och låg väldigt nära skulpturen Barcelonas ansikte vid gamla hamnen. Känns helt ok att inte bo vid Catalunya vilket vi gjort alla andra gånger.
De första dagarna med blandat väder, mest regn, ägnades åt shopping och ätande. Saluhallen förstås, se film nedan för julladdade Barcelonabor).
De första dagarna med blandat väder, mest regn, ägnades åt shopping och ätande. Saluhallen förstås, se film nedan för julladdade Barcelonabor).
La Vinya del Senor, vid torget bredvid Santa Maria del Mar, kyrkan i Born, är en mycket bra vinbar där vi fick Guitians godello Sobre Lias (Sur Lie), vilket med sparsam fatbehandling bara ger lite tyngd åt vinet från Valdeorras som lever högt på sin fräscha frukt. Kärt återbesök därefter på El Xampanyet, cavabaren som har så goda ansjovistapas. Hade ingen plats för ytterligare mat denna kväll.
Styrde kosan nästa dag till Fnac, bokhandeln i El Triangle på Place Catalunya. Ville köpa Guia Peñin, som är den oomtvistat bästa handledningen till spanska viner och utkommer varje år, vilket jag gjorde för 27 Euro.
El Corte Inglés vid samma torg har en ganska välsorterad vinavdelning, så jag köpte några gamla favoriter: El Vincúlo av Alejandro Fernandez från La Mancha, Palacio de Fefiñanes standardalbariño (inte heller detta vin bör fatas enligt min mening, spanjorer tycker ofta annorlunda men de är ju uppfödda under vanföreställningen att tungt med fat betyder automatisk kvalitet), riojan Remelluri som scorar högt i Guian. Senare påfyllt med Pétalos de Bierzo av Descendentes de senor Palacios, AN2 från Mallorca, Vilosell av det nya stjärnskottet Tomas Cusiné, och standardGuitiangodellon eftersom Sobre Lias verkar slutsåld. Allt detta införskaffat i superaffären Vila Viniteca på c/Agullers dit varje vinvän på besök i Barcelona bör bege sig.
Värt att tillägga är att Taller de Tapas på Argenteria i Born håller stilen som tapasställe av rang. Pimentos de padron, bläckfisk och blandningen av spenat, kikärter och sidfläsk smakade lika bra som vanligt med Martin Codax albariño därtill. Fast Lonja de Tapas vid carrer Montcada ett kavrter därifrån visade sig sidta dagen vara i princip lika bra, med en lågprisad albariño kallad Cresciendo (12 Euro!) på listan.
Bästa vädret rådde på juldagen, då vi satt och njöt av solen och en öl uppe på slottet på Montjuïc (bilden), "som vanligt" höll jag på att säga. Tack Elisabeth för tipset om Tragaluz, som bjöd på en excellent juldagslunch ackompanjerad av Enrique Mendozas sköna pinot noir: jag åt kingcrabcannelloni med avocadofodral, fantastisk oxfilé och kanelglass på french toast...tacka tusan för att man behövde en Fernet på coola klubben CDLC nere vid playan nära Porto Olimpico sen.
Styrde kosan nästa dag till Fnac, bokhandeln i El Triangle på Place Catalunya. Ville köpa Guia Peñin, som är den oomtvistat bästa handledningen till spanska viner och utkommer varje år, vilket jag gjorde för 27 Euro.
El Corte Inglés vid samma torg har en ganska välsorterad vinavdelning, så jag köpte några gamla favoriter: El Vincúlo av Alejandro Fernandez från La Mancha, Palacio de Fefiñanes standardalbariño (inte heller detta vin bör fatas enligt min mening, spanjorer tycker ofta annorlunda men de är ju uppfödda under vanföreställningen att tungt med fat betyder automatisk kvalitet), riojan Remelluri som scorar högt i Guian. Senare påfyllt med Pétalos de Bierzo av Descendentes de senor Palacios, AN2 från Mallorca, Vilosell av det nya stjärnskottet Tomas Cusiné, och standardGuitiangodellon eftersom Sobre Lias verkar slutsåld. Allt detta införskaffat i superaffären Vila Viniteca på c/Agullers dit varje vinvän på besök i Barcelona bör bege sig.
Värt att tillägga är att Taller de Tapas på Argenteria i Born håller stilen som tapasställe av rang. Pimentos de padron, bläckfisk och blandningen av spenat, kikärter och sidfläsk smakade lika bra som vanligt med Martin Codax albariño därtill. Fast Lonja de Tapas vid carrer Montcada ett kavrter därifrån visade sig sidta dagen vara i princip lika bra, med en lågprisad albariño kallad Cresciendo (12 Euro!) på listan.
Bästa vädret rådde på juldagen, då vi satt och njöt av solen och en öl uppe på slottet på Montjuïc (bilden), "som vanligt" höll jag på att säga. Tack Elisabeth för tipset om Tragaluz, som bjöd på en excellent juldagslunch ackompanjerad av Enrique Mendozas sköna pinot noir: jag åt kingcrabcannelloni med avocadofodral, fantastisk oxfilé och kanelglass på french toast...tacka tusan för att man behövde en Fernet på coola klubben CDLC nere vid playan nära Porto Olimpico sen.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar